det är ingen som förstår min kärlek till dig, inte ens du.
jag saknar dig och det vi hade tillsammans, det var kärlek från min sida.
jag hoppas på att få kunna bygga upp allt det där vi en gång hade.
Jag älskade dig och gör det fortfarande. Jag blev rädd och drog mig ur, vilket jag ångrar nu, men ändå inte.
Du fanns alltid där, du fanns där som ingen annan kan göra. Jag försökte gå vidare, men bara du fanns och finns i mina tankar. Jag vill att allt ska bli som förut, ingen försår mig som du. Min vän, för det vet jag att jag är till dig, en vän. Kunde ligga bredvid dig, tätt intill och krama din hand och prata om allt mellan himmel och jord, du fanns alltid där för mig, vad som än hände, du ställde alltid upp, och jag tvekar inte på att du inte skulle göra det nu heller, för du är en bra människa. synd bara att du inte visat de sidorna lite oftare för mig, och tagit vara på den tiden jag har velat vara hos dig. Jag älskar dig och kommer alltid att göra, och jag skulle göra vad som helst för att få ha dig för evigt. Bara min. <3 /Sara Vipsjö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
sänd en lite kommentar